Delar av en järnväg och järnvägsstation.


Tågväg
Tågvägen är spåret på en järnvägsstation som ett visst tåg skall utnyttja. Denna ställs (läggs) i ordning av en tågklarerare. I tågvägsläggningen hör det till att man lägger växlarna rätt, dels de i själva tågvägen, dels de skyddsväxlar som hindrar andra fordon att komma in på samma tågväg. Därefter låses tågvägen och det granskas om den är fri från fordon eller andra hinder, efter vilket tänkbara signaler kan ställas till kör. Tågvägen får först upplösas då tåget passerat eller stannat.

Trafiktekniska stationer
Inom järnvägen bestäms en station i regel som "särskilt avgränsat område av banan, där en tågklarerare närmare kan övervaka tågrörelser eller andra verksamheter". Utanför stationsgränserna kallas banan för linje. Tågklareraren är ej i behov av att vara i tjänst på själva stationen, utan kan till exempel arbeta på en trafikledningscentral (fjärrtågklarerare) och ha uppsikt över flera stationer på samma gång. Detta betyder att stationer kan vara utan resandeutbyte. Dessa brukar tidvis betitlas för trafiktekniska stationer.
• En säckstation är en station där alla spår anländer från samma riktning. Alla tåg är alltså tvungna att byta färdriktning för att komma vidare.
• En krysstation är en station vid en dubbelspårig sträcka. Denna har fyra växlar där tågen kan växla från det ena spåret till det andra.
• En mötesstation är en station - oftast vid en enkelspårig sträcka - där två tåg kan mötas.
Tågklarerare skall i huvudsak kunna styra tågrörelserna. Den mekaniska eller elektriska anordningen för reglering av växlar och signaler kallas för växelställverk.
Stationer utan växlar, med bara ett spår är specialfall. Som i till exempel Strängnäs, där det enda som trafikledningen kan styra är ett par signaler.

Hållplats
Hållplatsen består av en plattform utmed linjen (banan mellan två stationer). Det betyder att växlar och signaler saknas. Oftast är hållplatsen obemannad och är inte försedd med uppvärmda väntutrymmen.

Hållställe
En hållplats som ligger inom en station är ungefär vad ett hållställe är. Denna har dock ett annat namn än själva stationen. Hållställen finns för det mesta vid mycket långa stationer. Exempel på ett hållställe är Örebro södra vilket befinner sig inom stationen Örebro central.

Linjeplats
Mellan två stationer finns det en plats på linjen där det finns en rörlig bro eller en växel och ett sidospår som kallas för linjeplast (tidigare kallad lastplats). Sidospåren får endast användas av vagnuttagningar.

Plattform
Plattformen, även kallad perrongen, är en plan uppbyggnad för resandes av- och påstigning vid en järnvägsstation, eventuellt med ett tak. Lastkaj kallas en motsvarande anordning för godshantering.

Matartrafik
Kollektivtrafik på en linje som har sin ena ände i en hållplats där byte måste ske för att flertalet resenärer skall kunna få vidare transport till målet. Vanligtvis är det till exempel med buss till en järnvägsstation eller flygplats.

Bangård
För att upprätta järnvägstrafiken på en station krävs en mängd anordningar: bangård, spår, byggnader etc; ofta används dock benämningen på bangård om själva spårområdet. Bangårdar finns i olika sorter, som personbangårdar för passagerarnas av- och påstigning, godsbangårdar med anordningar för urlastning och lastning av gods samt rangerbangårdar, vid vilka tågens vagnar ordnas för att bilda nya tåg. Bangårdar finns även vid hamnar, skötselanläggningar och industrier för vagnar och lok. Sveriges största bangård brukar räknas som rangerbangården i Hallsberg samt de kombinerade person-, gods- och rangerbangårdarna i Sävenäs/Göteborg och Malmö.

Tågexpedition
Det utrymme på en järnvägsstation som en tågklarerare tjänstgör på kallas för tågexpedition. Här sköts stationens trafiksäkerhetsarbete.

Central
Används för att benämna en lokal eller anläggning med specialiserad verksamhet på en järnvägsstation på större ort.

Paketexpedition
En expedition på en järnvägsstation för in- och utlämning av paket; ett postkontor.